CYKELPLANERINGENS GRUNDER

1. En cykelstad är mer än cykelvägar                       Cykelvägar har en viktig funktion, och fler behövs. Men de kan inte ersätta behovet av att göra vanliga gator bättre anpassade för cyklister.

Cyklister som reser 2-3 km eller längre kan dra mest fördel av separata cykelvägar. Kortare resor genomförs enklast på det vanliga gatunätet.

Tillräckligt finmaskiga nät av separata cykelvägar kan bara byggas i nya stadsdelar där bebyggelsen är mycket gles.  Sådana  glesa stadsdelar gynnar inte cykling. Det blir för långt dit man ska. Cykelstäder bör istället uppmärksamma erfarenheter från täta medeltida städer (Lund, Uppsala) och stenstäder (Malmö, Norrköping, Stockholms centrala delar). Dessa städer är på många sätt väl lämpade för ökad cykling.

2. Minska antal stopp                                          Många stopp längs en rutt ökar cyklistens restid och ansträngningsnivå.

Varje stopp motsvarar i ansträngning en extra färdsträcka om runt 140 meter för en vardagscyklist som håller en jämn fart om 25 km/h på platt mark (Mercat 1999). Detta är en mer än dubbelt så lång sträcka än om endast tidsförlusten vid inbromsning, stopptid och acceleration medräknas (Graham 1998). Ett stopp i en backe med svag lutning (3 %) flerdubblar den energi cyklister behöver för att åter nå sin normala färdhastighet (Fajans & Curry 2001).

3. Bättre säkerhet på cyklisters villkor                Ett sätt att öka trafiksäkerheten är genom nya lagar och förbud. Det är ofta varken populärt eller effektivt. Trafiksäkerheten måste ökas genom att det blir lättare att cykla, inte tvärtom.

4. Öka tryggheten                                          Människor går och cyklar helst längs riktiga gator där andra människor rör sig. När det är mörkt används cykelvägen genom parken bara av ett mindre antal cyklister, trots dess goda trafiksäkerhet.Det kan låta enkelt, men bara för 20 år sedan rekommenderade att ”bostadsgator med entreer direkt mot gatan” ej bör ingå i det huvudsakliga cykeltrafiknätet (Tråd 1982). Verkligheten har förändrats. 

Otrygghet kostar. När trygga vägval inte finns eller innebär omvägar minskar klirret i kassan hos den lokala biografen, cafeet och restaurangen. Många människor uppger att de pga bristande trygghet ofta eller ibland undviker att gå ut under den mörka årstiden, fast de skulle vilja.

5. Stöldsäker parkering                                    150.000 cyklar stjäls i Sverige varje år. Mycket få av dessa återfås någonsin av sin ägare.

Fokusgruppintervjuer visar att rädslan att få sin cykel stulen påverkar människors resvanor negativt. Istället för att cykla gör rädslan för cykelstölder att människor väljer för dem dyrare och långsammare färdmedel. Några skaffar sig en äldre och ofta dåligt underhållen(!) cykel för att minska stöldrisken. Cykelstöld är den vanligaste orsaken till att människor slutar cykla.

6. Pumpar och annan kringinfrastruktur                Kringservice har stor betydelse för cyklister. En automatisk cykelpump placerad där flera cykelstråk möts underlättar. Alternativet, att uppsöka en bensinstation, är ofta mindre attraktivt och inte alltid trafiksäkert. Vägvisning är också viktig , särskilt till och från cykelvägar.

© TUB Trafikutredningsbyrån